Beviljade anslag 2024

Under 2024 har Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse beviljat anslag om 257 (226) miljoner kronor till olika program och projekt. Ett tjugotal projekt inom samhällsvetenskaperna beviljades under året. Dessutom har Stiftelsens stöd till strategiska och långsiktiga program fortsatt.

Samhällsvetenskaper

Stiftelsen stödjer i huvudsak forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna.

Strategiska och långsiktiga program

Wallenberg Artificial Intelligence, Autonomous Systems and Software Program – Humanities and Society, WASP–HS
Som ett komplement till Wallenbergstiftelsernas satsning på Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program – WASP, har ett forskningsprogram initierats - WASP-HS som ska undersöka förändringar till följd av de teknikskiften som kommer med artificiell intelligens och autonoma system. Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse och Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond satsar gemensamt på programmet som framför allt ska analysera etiska ekonomiska, arbetsmarknadsmässiga, sociala och juridiska aspekter som kan komma med teknikskiftet. Under tio år kommer totalt 720 miljoner kronor satsas på programmet.

Kungl. Vetenskapsakademien, “The Anthropocene Biosphere Laboratory”.
Laboratoriet ska samla forskare från olika vetenskapliga discipliner med en förståelse för människans roll i biosfären. Initiativet avser att forma forskningsfronten om biosfären, summan av alla ekosystem och utveckla vetenskap för hållbar utveckling samt fostra en ny generation unga forskare. Projektet finansieras tillsammans med Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond Under fem år satsas totalt 60 miljoner kronor.

Stellenbosch Institute for Advanced Study (STIAS)
Anslag om totalt 30 miljoner kronor under åren 2023 – 2027 till programmet ”Iso Lomso” – ett program för talangfulla unga afrikanska forskare.

Totalt 3,8 miljarder kronor

Sedan Stiftelsens grundande har drygt 3,8 miljarder kronor beviljats i form av projektanslag, stipendier och forskartjänster, varav närmare 1,1 miljarder kronor under de senaste fem åren.

Wallenbergstiftelserna

Under 2024 beviljade Wallenbergstiftelserna totalt drygt 2,9 miljarder kronor i anslag (2023: 2,7 mrd.). Seden dess grundande har Stiftelserna delat ut drygt 47 miljarder kronor.
Wallenbergstiftelserna är samlingsnamnet för 16 Stiftelser grundade av, eller bildade genom insamling till hedrande av, familjemedlemmar, varav de tre största Stiftelserna är: Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse som i huvudsak stödjer naturvetenskap, medicin och teknik, Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse som i huvudsak stödjer samhällsvetenskaperna och Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond som i huvudsak stödjer humaniora.

Projektanslag

Anslag 2024

Under 2024 har Stiftelsen beviljat anslag om 257 miljoner till program och projekt.

Stiftelsen Institutet för Näringslivsforskning, anslag om 15 miljoner kronor till projektet "Företagens produktivitet i det svenska näringslivet".

Entreprenörskapsforum, anslag om 12 miljoner kronor till projektet "Skriftande industriell dynamik och spridningseffekter från etablerade och framväxande ankarföretag som grund för nationell konkurrenskraft".

Linköpings universitet, anslag om 10 miljoner kronor till projektet "Beteendemässig materialvetenskap – för ökat hållbart agerande".

Linköpings universitet, anslag om 9 miljoner kronor till projektet "Utforskning av den transformativa potentialen hos klimattjänster".

Uppsala universitet, anslag om 9 miljoner kronor till projektet "The American Connection: Att konsolidera USA-studier i Sverige".

Högskolan Kristianstad, anslag om 8 miljoner kronor till projektet "Den politiska polariseringen av klimatförändringar".

Göteborgs universitet, anslag om 7,2 miljoner kronor till projektet "Miljöförstöring och mänskligt välbefinnande: Om kopplingen mellan avskogning och levnads-förhållanden i låg- och medelinkomstländer".

Handelshögskolan i Stockholm, anslag om 7 miljoner kronor till projektet "Skapa marknader för skogens ekosystemtjänster: Undersökning av ny teknik och nya affärsmodeller".

Göteborgs universitet, anslag om 6 miljoner kronor till projektet "Demokrati och kontroverser i den gröna omställningen. Fallet med utvinning av kritiska mineraler i Sverige".

Handelshögskolan i Stockholm, anslag om 6 miljoner kronor till projektet "Ledning av gränssnittet mellan människa och maskin. Teknik och framtidens arbete".

Jönköping University, anslag om 6 miljoner kronor till projektet "Strategi och struktur för hållbar omställning: Den systematiska rollen för detaljhandlares konsumentorienterade hållbarhetsstrategier".

Södertörns högskola, anslag om 5 miljoner kronor till projektet "Påskynda omställningen till hållbar utveckling med hjälp av stordata och artificiell intelligens".

Uppsala universitet, anslag om 3 miljoner kronor till projektet "Lead4Care - en folkhälsostudie".

Övriga anslag

Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, anslag om 10 miljoner kronor till projektet "Framtidens kunskapssamhälle: Nya perspektiv på kompetens och kunskap".

Marcus Wallenbergs Stiftelse för främjande av Skogsindustriell Vetenskaplig Forskning, anslag om 6 miljoner kronor till Marcus Wallenberg Priset.

Stiftelsen Centrum för rättvisa, anslag om 3 miljoner kronor till Program för juridikstuderande.

Stiftelsen för Ekonomisk Historisk Forskning inom Bank och Företagande, anslag om 1 753 000 kronor till Arkivets drift och skötsel 2024.

Wallenberg Clinical Fellows

Wallenberg Clinical Fellows 2020

Årets Wallenberg Clinical Fellows vill hitta nya metoder att behandla cancer

Två läkare utses nu till Wallenberg Clinical Fellows. De forskar om varför cancer är vanligare hos patienter med inflammatoriska systemsjukdomar, och studerar om det är möjligt att utveckla nya metoder för att behandla cancer i bukspottkörteln.

Marie Holmqvist och Daniel Öhlund är årets Wallenberg Clinical Fellows. Syftet med programmet Wallenberg Clinical Fellows är att stimulera svenska läkares kliniska forskning. Anslaget löper över tre år och bakom satsningen står Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse. Kungl. Vetenskapsakademien ansvarar för den vetenskapliga utvärderingen.

Marie Holmqvist: Docent vid Institutionen för medicin, Divisionen för klinisk epidemiologi vid Karolinska Institutet i Solna, och ST-läkare i reumatologi vid Karolinska universitetssjukhuset.
Projekt: Cancer in systemic rheumatic disease – occurrence, genetics, prediction and consequences.

Patienter med inflammatoriska systemsjukdomar har en kraftigt förhöjd dödlighet jämfört med befolkningen i allmänhet. En av de vanligaste dödsorsakerna och den mest frekvent förekommande sjukdomen bland de här patienterna är cancer. Men kunskapen om varför patientgruppen utvecklar cancer är begränsad.

Marie Holmqvist vill ta reda på vilka de genetiska och kliniska kännetecknen är för cancer hos patienter med inflammatoriska systemsjukdomar, som till exempel systemisk skleros och inflammatorisk muskelsjukdom, och hur prognosen ser ut för dem som drabbas. Genom internationell samverkan med flera universitet i Norden kommer hennes forskargrupp att följa patienter över tid för att se om de utvecklar cancer. Personerna kommer först att genomgå så kallad genotypning för att bestämma deras exakta genetiska egenskaper. Moderna epidemiologiska metoder kommer att användas för att svara på vilka olika typer av cancer som drabbar just de här patienterna och vilken roll individens genuppsättning spelar i sammanhanget.

Daniel Öhlund: Daniel Öhlund: Med dr vid Institutionen för strålningsvetenskaper, Wallenberg centrum för molekylär medicin Umeå universitet, och ST-läkare i onkologi vid Norrlands universitetssjukhus.
Projekt: Targeting tumor-stromal interactions in pancreatic cancer

Cancer i bukspottkörteln har mycket dålig prognos. En orsak är att sjukdomen är motståndskraftig mot alla de former av behandlingar som finns tillgängliga idag. En annan att den ofta upptäcks i ett sent skede och då har hunnit sprida sig till andra delar av kroppen.
Tumörer i bukspottkörteln karaktäriseras av att kluster med cancerceller omges av bindväv, eller vad som också brukar kallas för ett stroma. Stromat består av olika stromaceller som till exempel fibroblaster (en slags bindvävsproducerande celler), nerver och olika typer av bakterier. Dessa förser cancercellerna med viktiga signaler som reglerar cancerns tillväxt och överlevnad. Stromat fungerar också som en slags barriär som hindrar läkemedel att nå tumören.

Målsättningen med det projekt som Daniel Öhlund driver är att få en större förståelse för hur stromat är uppbyggt och vilken funktion det har, och genom detta sedan försöka hitta nya strategier att behandla sjukdomen genom läkemedel som slår mot stromat. Syftet är även att hitta nya biomarkörer som kan göra det möjligt att upptäcka sjukdomen i ett tidigt stadium.

Genom analysmetoder baserade på masspektrometri och singelcellsekvensering vill forskarna bland annat titta närmare på stromats sammansättning. Förhoppningen är att det ska vara möjligt att hitta och utveckla nya behandlingsmetoder som riktar in sig på samspelet mellan det omgivande stromat och cancercellerna. Så småningom skulle det kunna leda till att helt nya sätt att behandla cancer i bukspottkörteln kan introduceras.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck och Mattias Pettersson.