Konsumentorienterade strategier för en hållbar handel

Forskarna i projektet ska undersöka handelns arbete med att skapa och införa konsumentorienterade strategier, som inte ensidigt fokuserar på finansiell vinstmarginal, utan även syftar till miljömässig hållbar konsumtion samt hur detta påverkar samarbetet med andra intressenter. 

Begreppet ”konsumtionsbaserade utsläpp” allokerar en produkts totala klimatpåverkan i tillverkning och transport till slutanvändaren. Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp per capita är höga i en internationell jämförelse och 60 procent av dessa genereras av privat konsumtion. 

En hållbar privat konsumtion är central för att målen i Parisavtalet och Agenda 2030 ska uppnås. Att riksdagspartierna i Miljömålsberedningen 2022 föreslog ett införande nationella konsumtionsbaserade utsläppsmål, sätter fokus på de beslut som görs där efterfrågan skapas – inte minst hur konsumenter bidrar till miljöomställningen via sina val och inköp. 

Ur ett systemperspektiv spelar handelssektorn en viktig roll för hur utsläppen från privat konsumtion utvecklas. Exempelvis har livsmedlens andel av utsläppen ökat sedan 1990-talet och står numera för uppemot 30 procent av de konsumtionsbaserade utsläppen. 

Orsaken är framför allt livsmedelsimport från länder som ligger långt bort och/eller har sämre produktionsförhållanden än i Sverige. Förutom dagligvaror står detaljhandeln för andra produktkategorier med noterbar klimatpåverkan, exempelvis kläder och skor, skönhetsprodukter, elektronik. 

Trots detta diskuteras sällan handelns roll i samhällets klimatomställning. Med 2 500 miljarder kronor i årlig omsättning står handeln för 11 procent av Sveriges BNP. Kännetecknande för sektorn är att endast en liten del av de genererade klimatutsläppen uppstår i handelns egen verksamhet, inom e-handeln ännu mindre, medan 97 procent uppstår utanför den egna operativa sfären, det vill säga i andra steg i värdekedjan – särskilt i tillverkningen respektive konsumtionen av produkterna. 

Samtidigt är handeln konsumentnära. Det innebär att handeln genom sina dagliga aktiviteter, exempelvis i beslut om inköp, sortimentsplanering, butiksdesign, kommunikation, segmentering och prissättning, har stor potential att påverka vad hushållen konsumerar och därmed även samhällets hållbarhetsmål i allmänhet och klimatavtryck i synnerhet. 

Handelskedjor börjar nu aktivt engagera sig i de konsumtionsbaserade utsläpp som sker utanför deras egen operativa verksamhet. Allt fler handelsföretag formulerar hållbarhetsmålsättningar som är konsumtionsbaserade snarare än att enbart fokusera på de utsläpp som genereras i den egna verksamheten. Exempelvis har flera stora handelskedjor satt som målsättning att halvera klimatavtrycket från kundernas inköp av varor och tjänster till 2030. Ett sådant paradigmskifte kan komma att utmana etablerade idéer som länge styrt branschen. 

Forskarna i projektet vill genom användning av systematisk litteraturöversikt, intervju- och enkätbaserade studier besvara frågor om hur ledningen i handelsföretag fattar strategiska marknadsbeslut för att påverka privat konsumtion mot en hållbar klimatomställning och hur det påverkar etablerade relationer och processer inom handeln. 

Projektets resultat kan vara av intresse både för företag inom handeln som ser ett ökande internt och externt tryck att bidra till ett hållbart samhälle, för leverantörer som vill anpassa sig till framtida branschförändringar samt för lagstiftare som vill underlätta omställningen mot mer hållbar konsumtion.