Att förstå den politiska polariseringen av klimatförändringar

Forskarna i projektet vill undersöka hur politisk polarisering påverkar människors åsikter i klimatfrågor och deras vilja att agera miljövänligt.

Klimatförändringar till följd av mänsklig aktivitet orsakar stor skada på naturen och påverkar livet för miljontals människor världen över. För att minska utsläppen av växthusgaser i enlighet med Parisavtalet är det avgörande att förstå vad som påverkar medborgares åsikter i klimatfrågor och deras vilja att agera miljövänligt. 

Trots att Sverige länge varit en föregångare internationellt sett när det gäller klimatfrågor, har framsteg mot minskade utsläpp stannat av. En möjlig orsak är politisk polarisering och den starka kopplingen mellan politiska identiteter och åsikter i klimatfrågor som har utvecklats i Sverige och många andra länder.

Syftet med projektet är att undersöka hur politisk polarisering påverkar människors åsikter i klimatfrågor och deras vilja att agera miljövänligt. Projektet fokuserar särskilt på affektiv polarisering. Den typen av polarisering handlar om att medborgare identifierar sig starkt med ett visst parti eller politisk grupp och känner starka negativa känslor och partiskhet gentemot andra partier och deras anhängare. 

Den affektiva polariseringen kan påverka hur människor tar in och bearbetar information om klimatförändringar. Det kan leda till att medborgare antar mer extrema positioner i attityd och policyfrågor och motsätter sig politiska förslag och ståndpunkter om dessa associeras med den andra sidan. 

Politiker kan ha incitament att spä på den här typen av polarisering genom att använda sig av retorik som lyfter fram politiska identiteter för att på så sätt vinna röster. Samtidigt skulle politiker kunna ändra sin retorik och därmed minska polariseringen och därigenom påverka medborgares åsikter i klimatfrågor samt deras avsikter att engagera sig i hållbara beteenden.

Projektet är uppdelat i tre delar för att besvara olika frågor. I den första delen undersöks sambandet mellan affektiv polarisering och åsikter om klimatförändringar. I den andra delen undersöks om politiska representanter använder polariserande retorik när de talar om klimatförändringar. Slutligen, i den tredje delen, undersöks hur politiska representanters retorik påverkar medborgarnas åsikter och vilja att agera när det gäller klimat och hållbart beteende. 

Forskarna i projektet kommer att använda olika metoder som: representativa enkäter med svenska medborgare, experiment samt datoriserad textanalys av politiska debatter i riksdagen. 

Forskarna i projektet menar att det är avgörande att förstå de psykologiska mekanismerna kopplade till politiska identiteter och hur de påverkar attityder och beteenden kring klimatförändringarna för att mildra de negativa konsekvenserna av en polarisering i klimatfrågan.