Luktsinnets roll i tidig psykos – en ny väg till tidig upptäckt?

Genom luktsinnet ska forskarna i projektet utforska en helt ny väg för att förbättra tidig diagnos av psykossjukdomar. Forskning visar att nedsatt luktförmåga ofta förekommer vid psykos och att hjärnregioner som hanterar lukt är bland de första som påverkas vid schizofreni och bipolär sjukdom.

Psykossjukdomar som schizofreni och bipolär sjukdom börjar ofta redan under tonåren, en period då hjärnan genomgår stora förändringar och tidiga insatser kan göra stor skillnad. Men eftersom symtomen ofta överlappar är det svårt att tidigt avgöra vilken sjukdom individen utvecklar, vilket leder till fördröjd eller felaktig behandling.

Forskarna ska undersöka om hjärnavvikelser i de regioner som hanterar lukt kan användas som tidiga biologiska markörer för att identifiera ungdomar med förhöjd risk. Genom att kombinera avancerad hjärnavbildning, genetisk information och maskininlärning ska en modell skapas som kan särskilja schizofreni och bipolär sjukdom och förutsäga vilka ungdomar med tidiga psykotiska symtom som löper störst risk att utveckla en allvarlig psykossjukdom.

Forskarna kommer att använda omfattande databaser med hjärnavbildning, genetik och kliniska data från tusentals individer.

Projektet består av fem delar som tillsammans kartlägger hur luktrelaterade hjärnstrukturer avviker vid psykos, kopplar dessa till genetiska riskfaktorer, identifierar ungdomar i riskzonen och bygger en individanpassad modell för tidig riskbedömning.

Genom att avslöja sjukdomsspecifika mönster i hjärnan och deras genetiska grunder hoppas forskarna förbättra diagnostisk precision och möjliggöra riktade, förebyggande insatser. Målet är att överbrygga klyftan mellan neurovetenskaplig forskning och klinisk vård.

Genom att förstå hur luktsystemet påverkas av psykos kan projektet bana väg för mer individanpassad diagnostik och behandling och i förlängningen förbättra livskvaliteten för unga med risk att utveckla schizofreni eller bipolär sjukdom.