Undersöker effektiva strategier för att minska avverkningsläckage i skogen

Projektets syfte är att undersöka skogspolitiska styrmedel samt fastställa storleken på historiska och framtida potentiella, så kallade avverkningsläckage som kan uppstå till följd av minskad skogsavverkning i Sverige.

Skogen är en av Sveriges viktigaste naturresurser. Den förser oss med råvaror till byggnader och pappersprodukter, levererar biobränslen och erbjuder rekreation. Växande skog bidrar dessutom till klimatarbetet genom att binda koldioxid, medan avverkade skogsprodukter kan ersätta fossila material och bränslen.

Enligt Naturvårdsverket har den svenska skogen ett årligt nettoupptag på cirka 32 miljoner ton koldioxidekvivalenter – att jämföra med Sveriges årliga utsläpp på cirka 44 miljoner ton. Skogen bidrar därmed till klimatnytta både när den bevaras och när den brukas hållbart.

Mot denna bakgrund är det inte förvånande att skogen hamnat i centrum för akademiska och politiska diskussioner om hur den bäst kan bidra till klimatomställningen.

Forskarna i projektet fokuserar på skogspolitiska styrmedel som syftar till att öka kolinlagringen i stående skog. För att sådana åtgärder ska vara effektiva behöver de generera en klimatnytta som inte skulle ha uppstått annars – additionalitet – vara beständiga över tid och inte leda till ökade utsläpp eller avverkning i andra regioner som en oavsiktlig följd – avverkningsläckage.

Avverkningsläckage innebär att minskad avverkning i ett land – exempelvis på grund av ökad skyddad skogsareal – kan leda till ökad avverkning i ett annat, eftersom det minskade utbudet av virke driver upp priserna och därmed skapar incitament för avverkning på andra platser.

Forskning visar att detta är en reell utmaning. I Norge har avverkningsläckaget uppskattats till mellan 60 och 100 procent, vilket innebär att en minskning med en kubikmeter rundvirke kan leda till att från 0,6 till en kubikmeter avverkas i ett annat land. Detta illustrerar behovet av att inkludera läckageeffekter i klimatpolitiska bedömningar. Om de förbises riskerar klimatnyttan av olika åtgärder att överskattas – eller till och med bli negativ. Trots att avverkningsläckage är ett känt fenomen saknas omfattande empiriska studier som analyserar effekterna i svensk kontext.

Projektet syftar därför till att bidra med ny kunskap som gör det möjligt att utveckla effektiva strategier för att minska läckageeffekter och därmed förstärka den totala klimatnyttan. Samtidigt främjas ett hållbart skogsbruk och en stark bioekonomi.

Med ett systemperspektiv undersöker forskarna hur styrmedel, handelsflöden och marknadsdynamik samverkar och påverkar storleken på läckaget.

Forskargruppen kommer att använda avancerade systemanalytiska metoder och omfattande databaser för att kartlägga handelsströmmar och identifiera nyckelmekanismer på marknaden för skogsprodukter. Vidare ska de analysera hur förändringar i avverkningsvolymer och politiska styrmedel påverkar läckaget samt testa olika policyalternativ i scenariomodeller för att klarlägga deras effekter på både den svenska bioekonomins konkurrenskraft och de globala koldioxidutsläppen.