Så ska motståndskraften stärkas i skogsförvaltningen

Den nuvarande svenska skogsförvaltningsmodellen (SFMA) är den dominerande förvaltningsmodellen för svenska skogar. Men det är oklart hur väl det gör det möjligt att anpassa den svenska skogen till framtida miljöförändringar. I ett nytt projekt ska forskarna identifiera kritiska punkter kring risker skapade av människan och föreslå policyer för att stärka anpassningsförmågan hos skogar förvaltade enligt SFMA  – både i Sverige och i andra länder där modellen tillämpas.

Den svenska skogen har en avgörande betydelse för Sveriges hållbarhetsmål och ekonomi, men står nu inför nya risker. I människans tidsålder – antropocen – är förändringar så snabba, storskaliga och sammankopplade, att mycket komplexa interaktioner skapar oväntade effekter och stora osäkerheter. Till dessa risker hör interagerande klimatextremer med störningar som sprider sig genom skogens nätverk, något som också innebär osäkerhet om framtiden. 

Dessa komplexa risker påverkar den svenska skogens resiliens – förmåga att hantera förändringar, återhämta sig från störningar och anpassa sig till nya förhållanden. Ett exempel är att den ökning av tillväxten i svenska skogar som skett senaste seklet nu börjar att avta. 

Detta riskerar att motverka de nationella målen för bioekonomi och koldioxidinlagring. Den dominerande svenska förvaltningsmodellen, SFMA, ställs inför nya utmaningar och frågan är om den bidrar till ytterligare förluster av resiliens och därför behöver anpassas för att stärka skogens framtida resiliens.

Det övergripande målet med projektet är att öka kunskaperna om hur resiliensen i SFMA-förvaltade skogar kan stärkas mot ökande antropocenrisker. Detta ska ske genom att analysera de sociala nätverken inom svenskt skogsbruk och kartlägga potentialen för lärande och samverkan i anpassningen till dessa risker, undersöka kaskadeffekter av störningar i svensk skog samt utforska policyscenarier för att stärka skogens resiliens under osäkerhet. 

Baserat på resultaten kommer forskargruppen att utveckla ett onlineverktyg för utveckling av lokala anpassningsplaner för resiliensbyggande som skogsägare och skogsägarföreningar kan använda. Verktyget kommer att utvecklas i samråd med Skogsstyrelsen och representanter från skogsindustrin. 

Projektet kommer att kombinera dataanalyser och nätverksmetoder samt tillämpa metoden Dynamic Adaptive Policy Pathways (dynamiska och flexibla policyvägar) på fallstudier.