Årets Wallenberg Clinical Fellows vill hitta nya metoder att behandla cancer

Två läkare utses nu till Wallenberg Clinical Fellows. De forskar om varför cancer är vanligare hos patienter med inflammatoriska systemsjukdomar, och studerar om det är möjligt att utveckla nya metoder för att behandla cancer i bukspottkörteln. 

Syftet med programmet Wallenberg Clinical Fellows är att stimulera svenska läkares kliniska forskning. Anslaget löper över tre år och bakom satsningen står Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse. Kungl. Vetenskapsakademien ansvarar för den vetenskapliga utvärderingen. 

De två som får 2020 års anslag är:

 

Marie Holmqvist: Docent vid Institutionen för medicin, Divisionen för klinisk epidemiologi vid Karolinska Institutet i Solna, och  ST-läkare i reumatologi id Karolinska universitetssjukhuset.
Projekt: Cancer in systemic rheumatic disease – occurence, genetics, prediction and consequences.

Patienter med inflammatoriska systemsjukdomar har en kraftigt förhöjd dödlighet jämfört med befolkningen i allmänhet. En av de vanligaste dödsorsakerna och den mest frekvent förekommande sjukdomen bland de här patienterna är cancer. Men kunskapen om varför patientgruppen utvecklar cancer är begränsad. 

Marie Holmqvist vill ta reda på vilka de genetiska och kliniska kännetecknen är för cancer hos patienter med inflammatoriska systemsjukdomar, som till exempel systemisk skleros och inflammatorisk muskelsjukdom, och hur prognosen ser ut för dem som drabbas. Genom internationell samverkan med flera universitet i Norden kommer hennes forskargrupp att följa patienter över tid för att se om de utvecklar cancer. Personerna kommer först att genomgå så kallad genotypning för att bestämma deras exakta genetiska egenskaper. Moderna epidemiologiska metoder kommer att användas för att svara på vilka olika typer av cancer som drabbar just de här patienterna och vilken roll individens genuppsättning spelar i sammanhanget.

Daniel Öhlund: Med dr vid Institutionen för strålningsvetenskaper, Wallenberg centrum för molekylär medicin Umeå universitet, och ST-läkare i onkologi vid Norrlands universitetssjukhus.
Projekt: Targeting tumor-stromal interactions in pancreatic cancer

Cancer i bukspottkörteln har mycket dålig prognos. En orsak är att sjukdomen är motståndskraftig mot alla de former av behandlingar som finns tillgängliga idag. En annan att den ofta upptäcks i ett sent skede och då har hunnit sprida sig till andra delar av kroppen. 

Tumörer i bukspottkörteln karaktäriseras av att kluster med cancerceller omges av bindväv, eller vad som också brukar kallas för ett stroma. Stromat består av olika stromaceller som till exempel fibroblaster (en slags bindvävsproducerande celler), nerver och olika typer av bakterier. Dessa förser cancercellerna med viktiga signaler som reglerar cancerns tillväxt och överlevnad. Stromat fungerar också som en slags barriär som hindrar läkemedel att nå tumören.

Målsättningen med det projekt som Daniel Öhlund driver är att få en större förståelse för hur stromat är uppbyggt och vilken funktion det har, och genom detta sedan försöka hitta nya strategier att behandla sjukdomen genom läkemedel som slår mot stromat. Syftet är även att hitta nya biomarkörer som kan göra det möjligt att upptäcka sjukdomen i ett tidigt stadium.
Genom analysmetoder baserade på masspektrometri och singelcellsekvensering vill forskarna bland annat titta närmare på stromats sammansättning. Förhoppningen är att det ska vara möjligt att hitta och utveckla nya behandlingsmetoder som riktar in sig på samspelet mellan det omgivande stromat och cancercellerna. Så småningom skulle det kunna leda till att helt nya sätt att behandla cancer i bukspottkörteln kan introduceras.

Kontakt:

Daniel Öhlund
[email protected]
070-555 40 86

Presskontakt:
Eva Nevelius, informationsansvarig vid Kungl. Vetenskapsakademien
[email protected]
070-878 67 63

Se mer information och bilder på www.kva.se

Foto: Margareta Bloom Sandebäck och Mattias Pettersson.