Forskar om dumhet i organisationer

Mats Alvesson har gjort sig känd för allmänheten med sina böcker om dagens organisationer som han menar präglas av tomhet, uppblåsta titlar, brist på reflektion och kritik. I sin forskning vid Lunds universitet studerar han drivkrafter och motkrafter till den ”funktionella dumheten”.

Mats Alvesson
Professor i företagsekonomi

Wallenberg Scholar

Lärosäte:
Lunds universitet

Forskningsområde:
Huvudsakligen organisation, ledarskap och styrning, begreppen grandiositet och funktionell dumhet

#FFFFFF

Mats Alvesson är en akademiker med bredd, professor i företagsekonomi men även disputerad i psykologi, och han sysslar också med ”allt” säger han själv. I arbetet som organisationsforskare har han tillbringat mycket tid utanför akademin med att hålla föreläsningar och skriva debattartiklar och populärvetenskapliga böcker. 2006 kom Tomhetens triumf, och de senaste åren publicerades i rask följd Dumhetsparadoxen och Extra allt. Sammantaget kallar han böckerna för sin ”dumhetstrilogi”. 

”Funktionell dumhet” kallar Mats Alvesson och hans kollegor fenomenet att personer i en organisation eller ett företag gör exakt det som förväntas av dem utan reflektion eller kritik. Man gör allting rätt, men formalia och regler kommer i vägen för verklig utveckling. Forskarna har också lyft fram en ökande tomhet i form av uppblåsta titlar, visioner och betydelselösa policydokument, och ledningar som satsar på kvantitet snarare än kvalitet.

– Så är det till exempel i högskolan. Den har blivit ett fält där alla har rätt till allt och där man främst belönar kvantitet. Då hamnar fokus på rättigheter och studentnöjdhet istället för på om det sker ett ordentligt lärande, säger Mats Alvesson.

Styrningen av högskolan har varit ett av hans huvudområden på senare år. Han menar att högskolevärlden blivit överstyrd genom policyarbete och byråkrati. En bra utbildning är krävande, påpekar han, och då kommer en del studenter att misslyckas. Istället för att arbeta för bra kursutvärderingar och hög genomströmning av studenter skulle han vilja se lärosätena utvärdera om studenterna faktiskt blir mer analytiska och får bättre ämneskunskaper. 

Lever mitt i fenomenen

Som grund för slutsatserna har Mats Alvesson en blandning av arbetssätt.

– Det här är sådant som man kan lägga märke till om man är i den här branschen. Det finns till exempel en mängd studentundersökningar som visar på låga arbetsinsatser. Jag hör folk prata, studerar statistik, och noterar vad ledningar gör och vilka signaler de skickar. Håller ögonen öppna, helt enkelt. 

Han studerar också företag och organisationer. Det kan bland annat innebära intervjuer med anställda, och observationer av möten och sådant som värdegrundsarbete, strategisk planering och kvalitetssäkring. Även här ser han en brist på rationalitet och att viss verksamhet sällan utsätts för kritisk granskning. Ett exempel är lönesamtal, som han menar tar mycket tid utan att ge tillräcklig utdelning.

– När man forskar inom till exempel naturvetenskap måste man ju studera något specifikt, kanske i ett labb eller ute i naturen. För oss samhällsvetare är det annorlunda; man lever mitt i de sociala fenomenen. Jag ser exempel i media, lyssnar på folk och pratar med kollegor. Det finns dessutom en hel del som redan är beforskat, som man kan dra nya slutsatser av. Och så mejlar människor till mig. Jag behöver nästan bara sitta här och vänta på att det kommer in data. Folk reagerar på alla stolligheter som finns.

Roterande kritiker en möjlig lösning

Mats Alvesson har funderat kring olika sätt att värna det kritiska tänkandet även i organisationer som i grunden uppmuntrar likformighet. Ett av hans förslag är arbetsgrupper där någon har till uppgift att agera djävulens advokat – att se allt från en annan sida, ifrågasätta och kritisera. Uppdraget skulle rotera mellan medarbetare så att det blev tydligt att det handlade om en funktion snarare än en enskild person som gick på tvärs. 

– Då skulle man ha ett friutrymme för att säga saker som andra blir sura över: ”Ja jag tycker såklart det är utmärkt med lönesamtal, men som djävulens advokat måste jag påpeka att det tar enormt mycket tid och kanske inte är värt det.”

”Tack vare anslaget kan jag agera mer långsiktigt, få mer utlopp för kreativa inslag i forskningen och testa nya hypoteser, som jag annars inte hade haft möjlighet till.”

Mats Alvesson tror också på att lyfta fram bra exempel, och att titta på helhetsbilden istället för att fokusera på svagheter och försöka åtgärda dem. I skolan, menar han exempelvis, har systemet med behöriga lärare drivits till en punkt där rektorer känner sig tvungna att anställa den som är behörig snarare än den man tror är bäst.

– Man söker efter tekniska lösningar, rätt policy, rätt dokumentation. Men skolan skulle förmodligen bli bättre om man anställde så bra lärare som möjligt, oavsett om de var behöriga, och minskade dokumentationskraven. Då kunde lärarna undervisa lite mer och man skulle få bort lärarbristen.

Att skriva de tre böckerna har varit ett önskeprojekt för Mats Alvesson. Nu ser han fram emot att ägna sig åt lite djupare studier igen, och upplever en stor frihet i Scholar-anslaget från Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse 

– Det är en oerhörd förmån och jag är mycket angelägen om att det ska förvaltas väl. Jag har en privilegierad situation helt klart, men så arbetar jag nog åttio timmar i veckan också och har bra kollegor omkring mig.

Text: Lisa Kirsebom
Bild: Magnus Bergström