Beviljade anslag 2023

Under 2023 har Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse beviljat anslag om 203 miljoner kronor till olika program och projekt. (2022: 219 mkr.)

Under året beviljades ett tjugotal projekt inom samhällsvetenskaperna varav tolv forskningsprojekt riktat mot ett hållbart samhälle. Dessutom har Stiftelsens stöd till strategiska och långsiktiga program fortsatt.

Samhällsvetenskaper

Stiftelsen stödjer i huvudsak forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna.

Strategiska och långsiktiga program

Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program – Humanities and Society (WASP-HS) ska främja ny tvärvetenskaplig forskning inom humaniora och samhällsvetenskap om ämnet artificiell intelligens och autonoma system och vilken påverkan de har på mänsklig och social utveckling. Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse och Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond satsar gemensamt på programmet som uppgår till totalt 660 miljoner kronor över tio år.

Kungl. Vetenskapsakademien, “The Anthropocene Laboratory” Laboratoriet ska samla forskare från olika vetenskapliga discipliner med en förståelse för människans roll i biosfären. Initiativet avser att forma forskningsfronten om biosfären, summan av alla ekosystem och utveckla vetenskap för hållbar utveckling samt fostra en ny generation unga forskare. Projektet finansieras tillsammans med Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond med totalt 60 miljoner kronor under en femårsperiod.

Stellenbosch Institute for Advanced Study (STIAS), anslag om totalt 30 miljoner kronor under åren 2023 – 2027 till programmet ”Iso Lomso” – ett program för talangfulla unga afrikanska forskare

Totalt 3,6 miljarder kronor

Sedan Stiftelsens grundande har drygt 3,6 miljarder kronor beviljats i form av projektanslag, stipendier och forskartjänster, varav drygt en miljard kronor under de senaste fem åren.

Wallenbergstiftelserna

Under 2023 beviljade Wallenbergstiftelserna totalt drygt 2,7 miljarder kronor i anslag.

Wallenbergstiftelserna är samlingsnamnet för 16 Stiftelser grundade av, eller bildade genom insamling till hedrande av, familjemedlemmar, varav de tre största Stiftelserna är: Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse som i huvudsak stödjer naturvetenskap, medicin och teknik, Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse som i huvudsak stödjer samhällsvetenskaper och Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond som i huvudsak stödjer humaniora.

Projektanslag

Anslag 2023

Under 2023 har Stiftelsen beviljat anslag om 226 miljoner till program och projekt. Några av anslagen återfinns nedan:

Stockholms universitet/Stanford University, anslag om totalt 20 miljoner kronor under en femårsperiod till projektet ”Att flytta fram forskningfronten för biosfär förvaltning.
Forskning för en hållbar utveckling och biosfärsförvaltning

Handelshögskolan i Stockholm, anslag om totalt 15 miljoner kronor till ”Professur i Ledarskap”, bidrag i samband med Konungens 50 år på tronen.

Linköpings universitet, anslag om 9,9 miljoner kronor för projektet ”UPSCALED: Kretsloppsanalys för storskalig användning av framtida energiomvandlingsteknologier”.
Kretsloppsanalys för storskalig användning av framtida energiomvandlingsteknologier

Linköpings universitet, anslag om 9,5 miljoner kronor för projektet “Datadriven tjänstetransformation i industriella ekosystem".
Framtidens industri: Digitala plattformar och datadriven tjänsteinnovation

Stockholms universitet, anslag om 9,4 miljoner för projektet "Företagsansvar i globala leveranskedjor? Effektiviteten av förordningar om mänskliga rättigheter och miljö due diligence (tillbörlig aktsamhet)).
Företagsansvar i global handel

Stockholms universitet, anslag om 8,4 miljoner kronor för projektet "Den digitala offentlighetens begränsningar: Hur och varför reglerar demokratier sociala medieplattformar och med vilka konsekvenser?".
Hur och varför reglerar demokratier sociala medieplattformar och med vilka konsekvenser?

Stockholms universitet, anslag om 8 miljoner kronor för projektet ”Avvägningar inom efterfrågebaserad klimatomställning: Politisk genomförbarhet, rättvisa och legitimitet".
Klimatomställningen – rättvis, legitim och politiskt genomförbar?

Lunds universitet, anslag om 7,8 miljoner kronor för projektet ”Hållbar koldioxidavskiljning, transport och lagring: Ansvar och styrning i ljuset av internationell och EU-lagstiftning”.
Från utmaning till möjlighet: reglering av transport och lagring av koldioxid under havsbotten

Uppsala universitet, anslag om 7,8 miljoner kronor för projektet “Formar välfärdsstaten allmänhetens stöd för klimatåtgärder? Ett jämförande perspektiv mellan länder".
Hur utformningen av välfärdssystemen kan öka befolkningens stöd för klimatpolitiken

Stockholms universitet, anslag om 6,4 miljoner kronor för projektet "Artificiell intelligens (AI) för samhället: Mot socialt rättvist algoritmiskt beslutsfattande".
Transparens och ansvar avgörande för en rättvis AI-utveckling

Marcus Wallenbergs Stiftelse för främjande av Skogsindustriell Vetenskaplig Forskning, anslag om 6 miljoner kronor för utdelande av ”Marcus Wallenberg-priset 2023”.

KTH, anslag om 5,9 miljoner kronor för projektet "Nya och gamla vänner i omställning till cirkulär ekonomin: Cirkulär affärsmodeller och cirkulära leveranskedjor i den svenska processindustrin.
Cirkulära affärsmodeller och cirkulära leveranskedjor i den svenska processindustrin

Lunds universitet, anslag om 5,1 miljoner kronor för projektet “Hur tog sig antagandet att tekniken (DACCS-b) permanent infångar koldioxid från luft, in i den allmänna debatten?"
Hur tog sig koldioxidinfångning som en lösning på klimatproblemen in i den allmänna debatten?

Luleå tekniska universitet, anslag om 5 miljoner kronor för projektet "Att etablera marknader för en ökad återvinning av innovationskritiska metaller: historiska lärdomar och nya utmaningar".
Hur kan återvinning av kritiska metaller öka?

Wallenberg Clinical Fellows

Wallenberg Clinical Fellows 2020

Årets Wallenberg Clinical Fellows vill hitta nya metoder att behandla cancer

Två läkare utses nu till Wallenberg Clinical Fellows. De forskar om varför cancer är vanligare hos patienter med inflammatoriska systemsjukdomar, och studerar om det är möjligt att utveckla nya metoder för att behandla cancer i bukspottkörteln.

Marie Holmqvist och Daniel Öhlund är årets Wallenberg Clinical Fellows. Syftet med programmet Wallenberg Clinical Fellows är att stimulera svenska läkares kliniska forskning. Anslaget löper över tre år och bakom satsningen står Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse. Kungl. Vetenskapsakademien ansvarar för den vetenskapliga utvärderingen.

Marie Holmqvist: Docent vid Institutionen för medicin, Divisionen för klinisk epidemiologi vid Karolinska Institutet i Solna, och ST-läkare i reumatologi vid Karolinska universitetssjukhuset.
Projekt: Cancer in systemic rheumatic disease – occurrence, genetics, prediction and consequences.

Patienter med inflammatoriska systemsjukdomar har en kraftigt förhöjd dödlighet jämfört med befolkningen i allmänhet. En av de vanligaste dödsorsakerna och den mest frekvent förekommande sjukdomen bland de här patienterna är cancer. Men kunskapen om varför patientgruppen utvecklar cancer är begränsad.

Marie Holmqvist vill ta reda på vilka de genetiska och kliniska kännetecknen är för cancer hos patienter med inflammatoriska systemsjukdomar, som till exempel systemisk skleros och inflammatorisk muskelsjukdom, och hur prognosen ser ut för dem som drabbas. Genom internationell samverkan med flera universitet i Norden kommer hennes forskargrupp att följa patienter över tid för att se om de utvecklar cancer. Personerna kommer först att genomgå så kallad genotypning för att bestämma deras exakta genetiska egenskaper. Moderna epidemiologiska metoder kommer att användas för att svara på vilka olika typer av cancer som drabbar just de här patienterna och vilken roll individens genuppsättning spelar i sammanhanget.

Daniel Öhlund: Daniel Öhlund: Med dr vid Institutionen för strålningsvetenskaper, Wallenberg centrum för molekylär medicin Umeå universitet, och ST-läkare i onkologi vid Norrlands universitetssjukhus.
Projekt: Targeting tumor-stromal interactions in pancreatic cancer

Cancer i bukspottkörteln har mycket dålig prognos. En orsak är att sjukdomen är motståndskraftig mot alla de former av behandlingar som finns tillgängliga idag. En annan att den ofta upptäcks i ett sent skede och då har hunnit sprida sig till andra delar av kroppen.
Tumörer i bukspottkörteln karaktäriseras av att kluster med cancerceller omges av bindväv, eller vad som också brukar kallas för ett stroma. Stromat består av olika stromaceller som till exempel fibroblaster (en slags bindvävsproducerande celler), nerver och olika typer av bakterier. Dessa förser cancercellerna med viktiga signaler som reglerar cancerns tillväxt och överlevnad. Stromat fungerar också som en slags barriär som hindrar läkemedel att nå tumören.

Målsättningen med det projekt som Daniel Öhlund driver är att få en större förståelse för hur stromat är uppbyggt och vilken funktion det har, och genom detta sedan försöka hitta nya strategier att behandla sjukdomen genom läkemedel som slår mot stromat. Syftet är även att hitta nya biomarkörer som kan göra det möjligt att upptäcka sjukdomen i ett tidigt stadium.

Genom analysmetoder baserade på masspektrometri och singelcellsekvensering vill forskarna bland annat titta närmare på stromats sammansättning. Förhoppningen är att det ska vara möjligt att hitta och utveckla nya behandlingsmetoder som riktar in sig på samspelet mellan det omgivande stromat och cancercellerna. Så småningom skulle det kunna leda till att helt nya sätt att behandla cancer i bukspottkörteln kan introduceras.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck och Mattias Pettersson.