Vägen mot hållbar finansiering

Forskarna i projektet menar att politiska svårigheter med att bemöta klimatförändringarna gör frågan om, och hur, den finansiella sektorn kan bidra i arbetet desto viktigare. I sex delprojekt ska de undersöka betydelsen av etiska investerare samt finansiell reglering.

De anser att minst tre faktorer har bidragit till att sätta frågan högt på agendan: 

• För det första är finansieringsbehoven för den ”gröna revolutionen” numera så omfattande att det krävs privat kapital för att komplettera statliga initiativ som den europeiska gröna given. 
• För det andra har det förvaltade kapitalet inom så kallade etiska fonder, SRI-fonder, (Socially Responsible Investing) ökat tolvfaldigt sedan tidigt tjugohundratal. Den dramatiska tillväxten innebär att SRI-fonder numera har tillräckligt med kapital för att ha ett märkbart inflytande. 
• För det tredje har centralbanker såsom ECB, Bank of England och Riksbanken börjat ta hänsyn till klimatförändringarna i utformningen av penningpolitik och regelverk, med syfte att styra den finansiella sektorns investeringsbeslut i en mer hållbar riktning.

Förändringarna i den finansiella sektorn till trots så finns det många obesvarade frågor gällande sektorns roll i bekämpandet av klimatförändringarna. Kan SRI-investerare på ett effektivt sätt minska företags koldioxidutsläpp? Hur påverkar man företag på bästa sätt: genom att avyttra sina innehav eller genom att aktivt delta? Hur ska det begränsade SRI-kapitalet fördelas mellan företag? Hur ska vi utvärdera SRI-fonders prestation? Hur påverkar statliga initiativ som EU-kommissionens förslag att belägga banklån till gröna företag med lägre kapitalkrav? Hur samverkar finansiella regleringar med dem på miljöområdet?

Projektet består av sex delprojekt som tillsammans har som mål att skapa ett ramverk för att besvara de här frågorna med hjälp av avancerade verktyg från företagsfinansiering, agentteori och finansiell reglering. 

Resultaten kommer att bestå av deskriptiva och normativa insikter som kommer kunna tillämpas av investerare, myndigheter och lagstiftare.

De första fyra projekten studerar SRI-investerare, såsom ESG fonder och statliga förmögenhetsfonder med hållbarhetsmål, och belyser vikten av ett brett mandat för att kunna påverka. Det vill säga att det är viktigt att investerare påverkas av exempelvis Exxon Mobils utsläpp, oavsett om de äger en andel i företaget eller inte. Den här insikten lägger grunden till en grön allokeringsnyckel, det sociala lönsamhetsindexet, som forskarna tänker skapa, med syfte att fördela resurser till ”gröna” investeringsprojekt.

De återstående två projekten studerar finansiell reglering. Exempelvis belyser de under vilka omständigheter omdiskuterad lagstiftning gällande bankers kapitalkrav för gröna investeringar har önskvärd effekt och under vilka omständigheter den kan leda till oförutsedda utfall. De här projekten belyser även att den mest naturliga lösningen på klimatförändringarna – koldioxidskatter – inte kan genomföras på ett trovärdigt sätt så länge den finansiella sektorn har en stor exponering mot de här tillgångarna. Detta eftersom strängare miljölagstiftning kan resultera i en bankkris till följd av strandade tillgångar. Effektiv finansiell reglering kan därför vara en förutsättning för mer effektiv miljölagstiftning.