Klimatomställningen – rättvis, legitim och politiskt genomförbar?

Projektet syftar till att undersöka klimatomställningens politiska genomförbarhet. Vad innebär det att klimatomställningen är politiskt genomförbar och vilka faktorer bidrar till detta? 

I ljuset av det globala samfundets misslyckande försök att minska växthusgasutsläppen frågar sig allt fler bedömare om FN:s mål att minska den globala uppvärmningen till 1,5, väl under 2, grader är genomförbart. Svaret beror i hög grad på vad vi menar med att något är möjligt att genomföra.

Klimatomställningens genomförbarhet avgörs inte endast av teknologins gränser utan i än högre grad av politikens villkor och förutsättningar. Detta gäller i synnerhet de efterfrågebaserade åtgärder som i dag rymmer den största potentialen för snabba utsläppsminskningar. Efterfrågebaserad klimatomställning kräver stora samhälls- och livsstilsförändringar och möts därför ofta av politiskt motstånd.

Forskarna i projektet, som leds av Naima Chahboun, ser två grundläggande problem med hur tidigare forskning har hanterat frågan. Det första är att begreppet politisk genomförbarhet är kraftigt underteoretiserat och ofta blandas samman med exempelvis ekonomisk eller teknologisk genomförbarhet. Det andra problemet är det allmänt spridda, men tveksamt underbyggda, antagandet att politisk genomförbarhet är avhängigt normativa värden som rättvisa och legitimitet. Medan politiska teoretiker och filosofer ofta antar att klimatmålen endast kan uppnås på bekostnad av dessa värden, finns bland samhällsvetenskapliga forskare en utbredd uppfattning att rättvisa och legitimitet ökar klimatmålens genomförbarhet.

Forskarna vill klarlägga relationen mellan politisk genomförbarhet och rättvisa respektive legitimitet i tre steg. För det första ska de göra en analys av vad begreppet politisk genomförbarhet innebär i relation till klimatomställningen. Projektgruppens analys kommer att ta hänsyn till den politiska kontextens speciella förutsättningar såsom ideologiska motsättningar, trögrörliga institutioner och medborgares begränsade motivation. 

För det andra ska projektgruppen utveckla ett teoretiskt ramverk för att analysera motsättningar och samverkanseffekter mellan politisk genomförbarhet och rättvisa respektive legitimitet. Ramverket identifierar potentiella konflikter mellan politisk genomförbarhet och rättvisa/legitimitet och ställer upp normativa kriterier för att göra avvägningar mellan dessa mål. 

För det tredje ska gruppen applicera det teoretiska ramverket på aktuella konflikter som den efterfrågebaserade klimatomställningen ger upphov till. Syftet är att ur detta ramverk härleda policyrekommendationer som kan leda till normativt välgrundade beslut i dessa fall.

Resultaten förmodas bidra med fördjupad kunskap om klimatomställningens politiska genomförbarhet och ge forskare och beslutsfattare nya redskap för att utvärdera och jämföra olika policyförslag samt öka förståelsen för värdekonflikter som kan uppstå. I takt med att klimatomställningen i en nära framtid kommer att behöva ske allt snabbare förväntas antalet konflikter inom området öka.