Möjliggör naturkatastrofer långtgående åtgärder för klimatanpassning och hållbar utveckling?

Forskarna i projektet kommer att undersöka om och hur länder utnyttjar naturkatastrofer som en möjlighet att påskynda arbetet med de globala målen. Det är viktigt dels för att tillföra ny kunskap till forskningen om vad som möjliggör lärande och förändring efter katastrofer, dels för att ge ett underlag för det globala hållbarhetsarbetet.

Flera nya rapporter bekräftar behovet av genomgripande samhällsförändringar för att minska utsläppen av växthusgaser och därmed minska klimatrisker och bidra till en mer hållbar värld. Länders policy, det vill säga summan av alla offentligt beslutade mål, medel och åtgärder, är helt avgörande i denna strävan. 

FN:s klimatpanel (IPCC) pekar i rapporten från 2022 på behovet av åtgärder för ”klimatresilient utveckling” för att minska utsläpp av växthusgaser, stärka länders förmåga att anpassa sig till klimatrisker och bidra till hållbar utveckling. Sveriges klimatpolitiska råd drog nyligen samma slutsats och understryker vikten av att accelerera klimatomställningen.

FN:s klimatpanel efterlyser därför forskning för att öka kunskapen om under vilka förutsättningar länder kan genomföra mer ambitiösa policyåtgärder inom dessa områden. 

Det här projektet fördjupar sig i en av dessa förutsättningar och prövar antagandet att naturkatastrofer möjliggör ambitiösa policyåtgärder. Utgångspunkten är antagandet att policyåtgärder generellt förändras långsamt men kan genomgå perioder av dramatisk förändring, ibland i kölvattnet av katastrofer. Antagandet är emellertid omtvistat inom forskningen; vissa menar att katastrofer undanröjer hinder för omfattande policyåtgärder, andra att katastrofer snarare befäster befintliga åtgärder. Dessa motstridiga förväntningar har dock inte prövats i mer omfattande studier och kunskapen vilar nästan uteslutande på studier av enskilda, eller ett fåtal länder eller katastrofer. Det finns därför ingen samlad kunskap om naturkatastrofers eventuella effekter på länders policyåtgärder för klimatresilient utveckling.

Projektets syfte är därför att undersöka om och under vilka förutsättningar naturkatastrofer möjliggör policyåtgärder för klimatresilient utveckling i länder runt om i världen. Härmed besvaras flera angelägna frågor: Hur vanligt är det att katastrofer leder till klimatresilient utveckling? Förändrar katastrofer länders prioriteringar, när det gäller balansen mellan åtgärder för utsläppsminskningar, klimatanpassning och hållbar utveckling? Varför leder vissa katastrofer till policyåtgärder medan andra inte gör det, särskilt i mer sårbara samhällen?

Det tvärvetenskapliga projektet kombinerar olika metoder och teoretiska perspektiv. Data över länders policyarbete samkörs med data över fler än 10 000 naturkatastrofer och analyseras statistiskt för att kartlägga effekter globalt och i ett urval av särskilt sårbara länder. 

Genom datorlingvistiska metoder kodas ett större antal policydokument för en detaljerad kartläggning av länders åtgärder, som inte låter sig göras med befintliga data. Slutligen genomförs fallstudier i ett urval av länder för att identifiera faktorer och omständigheter som möjliggör och begränsar policyåtgärder i efterspelet till naturkatastrofer.

Projekt:
”Enabling climate-resilient development: How disasters can act as a pathway to a safer and more sustainable world”

Huvudsökande:
Professor Daniel Nohrstedt

Medsökande:
Uppsala universitet
Charles Parker
Susann Ullberg
Chuan-Zhong Li
Sara Stymne
Paola Vesco
Lauri Peterson

Lärosäte:
Uppsala universitet

Beviljat anslag:
9,1 miljoner kronor