Lärdomar av covid-19 pandemin inför kommande krissituationer

Forskarna i projektet ska undersöka bästa praxis i olika länders hantering av covid-19 pandemin för att komma fram till vad för slags åtgärder som kan vidtas i andra krissituationer utan oproportionerlig kompromettering av mänskliga rättigheter och rättssäkerhet. 

Forskarna vill dra lärdomar av den politiska och rättsliga aspekten av Covid-19 hanteringen för att fram för allt tillämpa dessa på en annan slags nödsituation – klimatkrisen. 

Corona-pandemin och klimatförändringarna innebär många liknande svårigheter: båda är enorma gemensamma samhällsproblem med katastrofala, icke-linjära konsekvenser; båda är polycentriska och juridiskt gränsöverskridande. 

Forskarna menar dock att en betydande skillnad har att göra med deras tidsförlopp, vilka upplevs olika: man tänker i allmänhet på klimatförändringarna som något som kommer att påverka oss i flera decennier framöver, varför åtgärder inte ter sig lika brådskande som de gjort vad gäller Covid-19, medan klimatkrisen i själva verket kräver omedelbara och drastiska åtgärder. Vilket gör det angeläget att utreda hur åtgärder mot klimatförändringarna kan göras på ett politiskt och juridiskt balanserat och proportionerligt vis. 

Forskargruppen ämnar identifiera vilka politiska och juridiska skydd som åtföljt Covid-19 åtgärder i ett urval av europeiska jurisdiktioner, och bland dessa urskilja en bästa praxis som kan tillämpas i hanteringen av andra hot av liknande magnitud, främst klimatkrisen. 

Projektet har följande mål:

• Att undersöka krissituations- och undantagstillståndslagar och deras tillämpning inom ett EU-konstitutionellt rättsligt ramverk, med fokus på Tyskland och Frankrike samt de stora nordiska länderna (Danmark, Finland, Norge och Sverige).
• Att kartlägga riskerna med dylika lagar för mänskliga rättigheter och rättssäkerhet.
• Att lyfta fram bästa praxis i politik och juridik, med fokus på de skandinaviska länderna.
• Att på basis av denna bästa praxis föreslå vilken krissituations- och undantagstillstånds-lagstiftning som bör tillämpas i andra nödsituationer, främst klimatkrisen.

Projektet grundar sig på två premisser. Den första är att Covid-19 krisen uppdagat ett antal juridiska och politiska konstitutionella principer som bör guida tillämpningen av nödåtgärder så att rättssäkerhet kan säkerställas. Forskarna kallar detta för en ”ytlig premiss”. Den andra premissen är att de nödåtgärder som vidtagits i den aktuella pandemin kan överföras till klimatförändringarna. Detta betraktar de som en ”djup premiss”. Den första premissen är normativ och lägger grunden för den preskriptiva diskussion som rör den andra premissen. Sammanfattningsvis så ämnar forskarna, genom att lära av bästa praxis i politiska och juridiska Covid-19 åtgärder, ge tydlig vägledning för hur stater och samhället i stort bör – och inte bör– agera i förhållande till klimatkrisen.