Hur kan ny, digital teknik stärka det globala miljösamarbetet?

Den centrala frågeställningen i projektet är hur ny, digital teknik, som artificiell intelligens, virtuell verklighet och digitala tvillingar, bäst kan användas för att stärka det globala miljösamarbetet. 

Forskarna ska kartlägga nyttan av nya digitala teknologier inom vetenskapliga miljöbedömningar och utvärdera hur dessa tekniker kan möjliggöra transformativt lärande, bland annat genom att främja nya sätt att förstå och relatera till naturen.

Ny digital teknik och stora mängder miljödata kan spela en central roll för det internationella miljösamarbetet. Maskininlärning och visualiseringstekniker nyttjas i dag för att samla in, bearbeta och analysera komplex klimat- och biodiversitetsdata. Dessa tekniker kan stödja internationellt samarbete genom att tydliggöra hur effektivt länder lyckas med att minska sina växthusgasutsläpp, anpassa sig till ett förändrat klimat och värna biologisk mångfald. 

Att kunna jämföra effekterna av länders miljöåtgärder möjliggör politiskt ansvarsutkrävande och fyller sålunda en viktig förtroendeskapande funktion i miljödiplomatin. Samtidigt har digitala tekniker kritiserats för att främja förenklade sätt att se, förstå och styra dagens globala miljöproblem. Inom samhällsvetenskaperna varnar kritiker för att digitala analyser av komplexa miljöfenomen riskerar att missa frågornas sociala orsaker och effekter. Politiska åtgärder riktas därmed mot teknokratiska lösningar snarare än den samhällsomställning som är nödvändig för att möta globala miljöutmaningar. För att motverka denna risk menar många att det är viktigt att införliva lokal och traditionell kunskap i dagens miljöövervakning och styrning.

I projektet ska forskarna undersöka hur digital teknik kan främja det nytänkande som krävs för ett effektivt internationellt miljösamarbete. I ett första steg analyseras hur nya digitala tekniker och metoder kan stödja den kunskap som efterfrågas inom FN:s förhandlingar om klimat och biologisk mångfald. Sedan kartläggs hur digitala verktyg används inom internationella forskningsprogram för att stödja Parisavtalets temperaturmål och de globala målen för biologisk mångfald. Slutligen kommer forskarna att undersöka potentialen för olika digitala tekniker att införliva andra sätt att se och förstå naturen och därmed främja ett mer effektivt internationellt miljösamarbete. 

Genom workshops med olika aktörer och samhällsgrupper och i samverkan med WISDOME-projektet kommer forskarna att experimentera med nyskapande digitala format som virtuella spel och visuella verktyg för att undersöka i vilken mån dessa kan främja transformativt lärande.

Projekt:
"Exploring the Transformative Power of Digital Technologies in Global Environmental Governance” (Digital teknik som möjliggörare för global miljöstyrning).

Huvudsökande:
Professor Björn-Ola Linnér

Medsökande:
Linköpings universitet
Myanna Lahsen
Eva Lövbrand
Tina-Simone Neset
Carlo Navarra
Stephen Woroniecki

Lärosäte:
Linköpings universitet

Beviljat anslag:
8,2 miljoner kronor