Hållbarhet, känslor och intelligenta maskiner

Projektet är ett samarbete mellan Stockholms universitet, Karolinska Institutet och Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi, och fokuserar på tre viktiga aspekter i samspelet mellan teknik, känslor och hållbar utveckling. 

Den första handlar om individuella mekanismer, det vill säga om och hur emotionellt laddade nyheter om klimat- och hållbarhetsfrågan påverkar individers känslovärld. 

Den andra handlar om spridningseffekter, det vill säga om, och på vilket sätt starkt känsloladdad information om klimat- och hållbarhetsfrågan sprids digitalt, och huruvida spridningen av denna information förstärks av hur digitala plattformar är utformade. 

Slutligen studeras effekter, det vill säga om och hur individers beteenden påverkas av om de utsatts för känsloladdad information om klimat- och hållbarhetsfrågan. 

Känslor är en central del av våra liv. Forskningen visar att vår känslovärld påverkar i stort sett alla delar av vår vardag – vilka frågor som vi uppmärksammar, vilka uppfattningar vi har i olika frågor, och hur vi beter oss i vissa situationer. Känslor hänger också samman med klimatfrågan och hållbar utveckling på flera olika sätt. 

Som tidigare forskning visat så delas nyheter och annan information som är starkt känsloladdad oftare i sociala medier, och kan ibland också leda till omfattande så kallad ”affektsmitta” som påverkar kollektiv opinionsbildning och beteenden. Människor som känner stark empati gentemot andra tenderar att bry sig mer om klimatfrågan, och lever också mer miljövänligt. 

Känslor spelar också en stor roll för att förstå varför vissa frågor, som till exempel klimatfrågan, kan bli starkt polariserade och blockera produktiv dialog och kollektivt beslutsfattande.

Individuella och gemensamma känslor verkar därför spela en viktig roll för människors uppfattningar och beteenden. Denna dimension har rönt ett stort intresse bland forskare inom den samhällsvetenskapliga klimat- och hållbarhetsforskningen. 

En viktig fråga som däremot fått betydligt mindre uppmärksamhet är huruvida spridningen av känsloladdad information om klimatfrågan och andra hållbarhetskriser påverkas av digitala plattformar, och deras inbäddade algoritmsystem som exempelvis rangordningsalgoritmer och sökmotorer. Dessa plattformar och system har på kort tid förändrat hur människor kommunicerar och samverkar i omfattande digitala nätverk, som i vissa fall kan engagera miljontals människor. 

Forskning visar att dessa plattformar och system ibland medvetet utformats på ett sådant sätt att de samlar in och nyttjar information om människors känslotillstånd för att maximera användningen av dessa. Ibland är dessa algoritmsystem (som till exempel automatiserade användare av sociala medier, eller s.k. sociala botar) till och med utformade för att utnyttja kognitiva svagheter skapade av starka känslotillstånd med syfte att skapa polarisering. Huruvida dessa effekter också går att hitta i diskussioner som rör klimatfrågan och andra hållbarhetskriser som förlusten av biologisk mångfald är än så länge okänt.

Det finns därför ett växande behov av att försöka förstå samspelet mellan känslor, digitala plattformar och klimat- och hållbarhetsfrågor.