Wallenberg Clinical Fellows 2019
Tre läkare antagna till program för klinisk forskning
Individanpassad läkemedelsbehandling för patienter med hjärnskador, nya sätt att behandla kroniska bensår samt studier för att se om MS är en sjukdom som går att bota. Det är vad de tre läkare som nu blivit utsedda till Wallenberg Clinical Fellows ska studera.
Elham Rostami, Jakob Wikström och Joachim Burman är årets Wallenberg Clinical Fellows. Syftet med programmet är att stimulera svenska läkares kliniska forskning. Anslaget löper över tre år.
Elham Rostami: Specialistläkare i neurokirurgi vid Akademiska sjukhuset och docent vid Institutionen för neurovetenskap vid Uppsala universitet.
Projekt: Genetic impact on traumatic brain injury; towards novel treatment using patient specific induced pluripotent stem cells.
Elham Rostami vill ta fram ny individanpassad läkemedelsbehandling för patienter med hjärnskador. Traumatiska hjärnskador är den vanligaste orsaken till dödsfall och funktionshinder bland unga. Genom att använda sig av det hjärnskaderegister och den biobank med detaljerade data som finns i Uppsala hoppas Elham Rostami bli bättre på att förstå vad som avgör hur de här patienterna kommer att klara sig i framtiden.
Det har visat sig att variationer i det som kallas BDNF-genen spelar en roll för återhämtningen. BDNF är ett protein som finns naturligt i hjärnan och har en viktig funktion bland annat när nya celler bildas. Dess påverkan kan dock även leda till celldöd. Elham Rostami vill nu testa en substans som efterliknar BDNF tillsammans med ett nytt läkemedel som minskar risken för celldöd. Studierna ska bland annat utföras på stamceller som alstrats från hjärnskadade patienter med en viktig genetisk variation i BDNF. Forskningen kan ge grundläggande insikter om vilken roll den genetiska variationen spelar vid en hjärnskada. Resultaten kan förhoppningsvis även lägga grunden för klinisk prövning av individuellt anpassad läkemedelsbehandling.
Jakob Wikström: Specialistläkare inom dermatologi och venereologi vid Karolinska Universitetssjukhuset samt forskningsledare på Centrum för molekylär medicin vid Karolinska Institutet.
Projekt: Endoplasmic reticulum stress in chronic leg ulcers: a new treatment strategy?
Jakob Wikströms forskning handlar om att hitta nya sätt att behandla besvärliga kroniska bensår. Sår på fötter eller underben som tar lång tid på sig att läka är ett stort medicinskt problem framför allt bland äldre patienter. Samtidigt är kunskapen om sårläkningsprocessen och tillgänglig behandling ofta bristfällig.
En förutsättning för att ny vävnad ska kunna växa tillbaka över såret är tillgång till proteiner som kan bygga nya celler. Men många av dessa proteiner måste först vecka sig i särskilda 3D-strukturer innan processen sätter igång. Det sker i det nätverk som omger cellkärnan, endoplasmatiska retikulum (ER). Ibland fungerar inte processen som den ska och en större mängd felveckade eller oveckade proteiner samlas i ER. Resultatet blir så kallad ER-stress. Jakob Wikströms forskargrupp vill nu studera om det är möjligt att balansera denna stress och om det i sådana fall kan bidra till att förbättra läkningen av bensår.
Joachim Burman: Överläkare på neurologkliniken på Akademiska sjukhuset och forskare vid Institutionen för neurovetenskap vid Uppsala universitet.
Projekt: Resetting the immune system: autologous hematopoietic stem cell transplantation for multiple sclerosis.
Joachim Burman forskar om hur den neurologiska sjukdomen multipel skleros (MS) påverkas av behandling med autolog blodstamcellstransplantation där stamceller tas från patientens eget blod. Autolog blodstamcellsbehandling har visat sig ha god effekt och tros vara botande behandling för en del individer med MS. Med nya metoder studeras immunförsvaret på större detaljnivå för att avgöra om det stämmer att MS är en botbar sjukdom. För att sedan kunna erbjuda den här sortens behandling till fler är det dessutom viktigt att på ett tidigt stadium identifiera patienter som har en dålig prognos.
För detta ändamål skapas nya verktyg för att hantera stora mängder data och få underlag till risk- och prognosbedömningar på individnivå. Med hjälp av de patientregister som finns i Sverige går det dessutom att följa sjukdomsutvecklingen och uppkomst av allvarliga biverkningar. Joachim Burman hoppas på så sätt även kunna ge patienter som vill genomgå autolog blodstamcellstransplantation bra information om vad som väntar.
