Anpassning till klimatförändringar i norra Östersjöregionen cirka 1500–1900

Projektet syftar till att nå nya insikter i de processer som formar anpassningar till klimatförändringars effekter. Forskarna i projektet kommer i ett första steg kartlägga hur, och i vilken utsträckning, variationer i klimatet faktiskt påverkade människor och samhällen i norra Östersjöregionen – det nutida Sverige, Finland och Estland – från 1500-talet till och med 1800-talet. I ett andra steg kommer de att undersöka hur olika samhällen i norra Östersjöregionen anpassade sig, eller inte anpassade sig, till dessa klimatförändringar. 

Det ovanligt långa tidsperspektivet, i kombination med ett holistiskt och tvärvetenskapligt tillvägagångssätt, tillåter en systematisk belysning av historisk klimatanpassning på ett sätt som gör det möjligt att även dra policyrelevanta slutsatser från det förflutna av relevans för samtiden. Därtill kommer forskarna att utarbeta verktyg som kan användas av andra historiker för att bidra till forskning om klimatanpassning.

Projektet består av två separata, men delvis överlappande, arbetspaket som belyser effekten av, och anpassningen till, klimatförändringar på jordbruk respektive vintertransporter. Studien kommer att vara den största av sitt slag som genomförts i Norden och projektet är unikt genom att det korsar dagens politiska, språkliga och disciplinära gränser. Även i ett internationellt perspektiv är projektet nydanande i och med att forskningsfrågorna formuleras på ett likartat sätt som i den samtida forskningen om konsekvenser av klimatförändringar och anpassning till dem.

Klimathistorisk forskning har under det senaste dryga årtiondet vuxit fram som ett dynamiskt tvärvetenskapligt fält på många håll i Europa men har ännu haft ett begränsat genomslag i Norden. Projekt kommer bidra till att, i ett svenskt forskningssammanhang, etablera klimathistoria som ett livskraftigt forskningsområde som överskrider traditionella disciplinära gränser. Det är ett multidisciplinärt projekt som kombinerar metoder och data från historia med metoder och data från naturgeografi/paleoklimatologi. En kombination av olika kvantitativa och kvalitativa metoder används för att studera bland annat skördar (tiondedata), demografiska fluktuationer (folkräkningsdata), temperatur och nederbörd (tidiga meteorologiska mätningar), klimatförhållanden för växtsäsongen (trädringsserier), isförhållanden för skepp (tullräkenskaper) och olika beskrivande skriftliga källor såsom administrativa brev och rapporter.

Projektets förväntade bidrag innefattar att:

• uppskatta för norra Östersjöregionen hur klimatets påverkan har varierat över tid och rum och hur pass framgångsrika olika anpassningsåtgärder har varit
• nå förbättrad förståelse för hur olika historiska aktörer påverkats av klimatvariabilitet i norra Östersjöregionen och vilken teknologi och vilka kulturella aspekter som utnyttjades i anpassningsprocessen
• utveckla nya verktyg för att studera historisk klimatanpassning på ett sådant sätt att resultaten från historiska studier av klimatanpassning kan utnyttjas i samtida och framtida klimatanpassningsarbete. 

Genom att belysa långsiktiga dynamiska anpassningsprocesser från olika samhälleliga, ekonomiska och kulturella vinklar är målsättningen att generera resultat som demonstrerar hur historisk forskning faktiskt kan bidra till kunskap om framgångsrik klimatanpassning.