Könshormoner kan påverka vårt beslutsfattande

– Beteendeekonomi har visserligen funnits i decennier, men det vi kallar neuroeconomics tränger ännu djupare och kräver ett närmare tvärvetenskapligt samarbete mellan nationalekonomer och forskare inom biologi, genetik, medicin och psykologi, förklarar Anna Dreber Almenberg.

De olika disciplinerna kan använda samma teoretiska modeller.

– Jag försöker göra nationalekonomi så tvärvetenskapligt som det bara går, och det uppskattas faktiskt alltmer.

"Förutom erkännande och finansiering får man genom anslaget också förmånen att ingå i ett nätverk av forskare som befinner sig i en motsvarande fas i karriären. För mig är det betydelsefullt att både få en mentor inom hjärnforskning och att kunna utbyta idéer och tankar med andra unga forskare."

Samarbete kan vara själviskt

Hälften av tiden ägnas åt samarbetsforskningen. Huvudspåret är att förstå hur samarbete kan upprätthållas vid olika valmöjligheter.

– Ser man det strikt evolutionärt kan det vara svårt att förstå hur ett samarbete kan uppstå från första början. Men det kan faktiskt vara själviskt att samarbeta på lång sikt.

Forskarna använder en modell som kallas Fångarnas dilemma. Där kan försökspersonerna välja mellan att samarbeta eller inte. Intressantast är varianterna då misstag vävs in och informationsgraden för deltagarna varierar.

– I de flesta mänskliga interaktioner vet den ena inte vad den andra tänker eller har för avsikter, utan ser bara utfallet. Våra försök visar också att utfallet blir ett annat om den andra personen inte känner till den ursprungliga intentionen. Frågan är hur det påverkar ett fortsatt samarbete?

Varför vissa människor tar större risker

En annan del av forskningen är inriktad på att förstå riskbenägenhet inom ekonomin.

– Grundfrågan är att förstå varför vissa individer tar en högre risk än andra. Och därför måste vi studera både sociala och biologiska sammanhang. En individ kan vara både risktagande genom att köpa lotter dagligen, och samtidigt teckna en mängd försäkringar. Det är inte lätt att stoppa in det beteendet i en nationalekonomisk modell och förklara hur risktagandet kan variera så mycket hos en enda person.

Forskningen bedrivs i experimentell form med försökspersoner i ett samarbete med Harvard University och med kvinnokliniken på Karolinska Institutet. I några studier manipulerar forskarna det sociala sammanhanget genom att påverka könshormoner som i sin tur påverkar beteendet. Om män förlorar eller vinner tävlingar så uppstår en mätbar hormonell reaktion.

– Om vi slumpmässigt kan manipulera vem som vinner och förlorar, så får vi en variation i testosteronet och kan länka den till risktagandet.

I en annan studie undersöks kvinnor som får antingen hormonpåverkande p-piller eller placebo under en tremånadersperiod.

– En hög andel av den kvinnliga befolkningen äter p-piller någon gång i livet. Det är väldigt intressant att se om det påverkar ens välmående och ekonomiska beslutsfattande. Sådana studier måste göras.

Forskningen kan uppfattas som kontroversiell

Anna Dreber Almenberg är medveten om att forskningen kan uppfattas som kontroversiell. Men det omstridda är inte forskningen i sig, tycker hon, utan snarare hur resultaten tolkas.

– Många som studerar biologiska variabler har valt att tolka resultaten deterministiskt. Men det finns ett stort samspel mellan arv och miljö, vilket jag tycker är mycket intressant att studera för ekonomiska preferenser. Än så länge har vi alldeles för litet kunskap.

Många tidigare studier har visat att kvinnor är mindre risktagande i snitt än män. Och det är ett resultat som ofta misstolkas.

– Resultatet säger inget om hur en specifik kvinna eller man beter sig. Snittskillnaderna är ofta små, och gör det svårt att säga något om att kvinnor inom exempelvis finansbranschen skulle vara mindre risktagande än män. En annan studie har visat att kvinnor är minst lika risktagande som män i börsstyrelser.

Forskningen är närvarande dygnet runt. Anna Dreber Almenberg är gift med en disputerad nationalekonom, och diskuterar ofta nya idéer hemma vid köksbordet.

– Man kan lätt säga att forskningen är en del av vardagen och inte något jag lämnar på jobbet när jag går därifrån. Det ju fantastiskt kul att vara forskare, betonar hon.

I framtiden drömmer hon om att genomföra storskaliga replikeringar av både sina egna resultat och andras inom dessa områden.

– Det låter kanske tråkigt, men i ett så nytt fält som detta måste man replikera forskningen och helst göra studier med ännu större urval. De resultaten är minst lika viktiga som de första. Och det är viktigt att studera beslutsfattandet i ett socialt sammanhang – trots allt är det ju där besluten fattas i verkligheten och inte i ett väl avgränsat forskningslabb.

Text Nils Johan Tjärnlund
Bild Magnus Bergström