Implementering av den europeiska gröna given genom EU:s taxonomiförordning

Forskarna i projektet vill undersöka hur EU:s stora satsningar för att tillförsäkra en ekonomisk återhämtning med anledning av den pågående globala pandemin, också är hållbara satsningar i linje med den europeiska gröna given och internationell rätt. 

Det övergripande syftet med projektet är att besvara hur kriterier för EU:s hållbarhetsscreeningens bör utformas för att ligga i linje med internationell miljörätt och mänskliga rättigheter så att investeringarna som identifieras som ”hållbara” verkligen bidrar till att genomföra EU:s löften i den gröna given. 

I den gröna given har EU bland annat lovat att vara klimatneutralt senast 2050. Som ett led i detta ska alla investeringar från EU enligt den nya taxonomiförordningen genomgå en obligatorisk hållbarhetsscreening. Denna screening ska dels säkerställa att investeringarna ”inte gör betydande skada”, det vill säga att de inte bryter mot den internationella miljörättsliga förpliktelsen ’do no significant harm’, dels uppfylla ”minimikrav på socialt skydd och styrning” ‘minimum social and governance safeguards’.

Den nya hållbarhetsscreeningen kommer att få stor betydelse för hur EU:s framtida investeringar görs, men innehållet och tillämpningen av kriterierna för screeningen är fortfarande inte klarlagda. Detta har lett till att det råder en stor osäkerhet och oenighet bland EU:s medlemsstater om vad som ska anses vara hållbara investeringar och således hur screeningen kommer att slå mot olika sektorer. Det finns till exempel en stark oro inom skogsbrukssektorn i Sverige över att investeringar inom skogsnäringen inte kommer att stödjas av EU:s taxonomi på längre sikt. 

Den aktuella pandemirelaterade ekonomiska krisen bidrar ytterligare till en ökad oro över att vissa företag kan uteslutas från kommande EU-finansiering om deras verksamheter inte anses vara hållbara enligt EU:s taxonomi. På grund av klimatkrisen är det dock viktigt att EU håller fast vid sina löften i den gröna given och inte ger efter för det politiska trycket. I en tid med allt fler klimatprocesser som förs mot stater för klimatpassivitet runtom i världen är det därför väsentligt att EU:s screeningkriterier är kompatibla med befintliga standarder satta utifrån internationell miljörätt och mänskliga rättigheter. 

Om screeningskriterierna inte följer de förpliktelser och rekommendationer som finns i Parisavtalet, FN:s hållbarhetsmål samt FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, kan påbörjade investeringar behöva avbrytas på grund av eventuella rättsliga tvister. Sådana förseningar skulle förhindra EU:s brådskande handlingsplaner för att motverka klimatförändringar och säkerhetsställa ekonomisk återhämtning. 

Taxonomiförordningen är det blivande riktmärket för att identifiera hållbar ekonomisk verksamhet inom hela EU och det är av stor vikt att taxonomin är kompatibel med internationell rätt för att uppnå EU:s klimatmål 2030 och klimatneutralitet 2050. Utgångspunkten i internationell rätt kan också skapa en objektiv standard som undviker att medlemsländernas egna nationella agendor urvattnar EU:s förslag om hårdare hållbarhetsscreening. 

Forskarna i projektet kommer att undersöka och besvara rättsliga frågor av miljömässig-, social- och ekonomisk karaktär.

Projekt:
”Implementing the European Green Deal through the EU Taxonomy Regulation” (”Implementering av den Europeiska Gröna Given genom EU:s taxonomiförordning”).

Huvudsökande:
Britta Sjöstedt

Medsökande:
Daria Davitti

Lärosäte:
Lunds universitet

Beviljat anslag:
6,1 miljoner kronor