Företagens konkurrenskraft, kompetensutvecklingen och den fjärde industriella revolutionen

Företagens konkurrenskraft i dagens moderna ekonomi beror till stor del på tillgång till kompetent ledning och personal. För närvarande pågår två strukturella paradigmskiften som förändrar den kompetens som företagen behöver och som lägger grunden inför det som kallats den fjärde industriella revolutionen.

För det första innebär användningen av artificiell intelligens och robotar att komplicerade arbetsuppgifter som tidigare utförs av människor i allt högre grad automatiseras. För det andra riskerar coronaviruspandemin att på lång sikt förändra strukturen på efterfrågan och utbud i många branscher, samt accelerera förändringstakten i näringslivet.

Dessa trender ökar behovet av att förstå hur företag och beslutsfattare kan, och bör, agera för att globalt konkurrenskraftiga svenska företag ska vara en del av framtidens näringsliv. Utfallet formas även till stor del av arbetsmarknads-, konkurrens-, immigrations-, skatte-, entreprenörs- och utbildningspolitiken. Evidensbaserat beslutsfattande kräver kompetenta analyser och detaljerade fakta. 

För att möta detta behov samlar projektet forskare inom internationell ekonomi, industriell organisation, företagsfinansiering, och arbetsmarknadsekonomi. Forskarna ska undersöka hur artificiell intelligens och robotisering påverkar företagens produktivitet, konkurrenskraft och humankapital, samt hur dessa mönster skiljer sig åt mellan företagstyper, branscher, regioner och över konjunkturcykeln. Forskarna kommer även att studera hur företagsstyrning, företagsägarform, och entreprenörskap påverkar företagens kompetensutveckling, ersättning till anställda, samt näringslivets konkurrenskraft. 

En nyckelresurs forskarna lutar sig mot i projektet är omfattande registerbaserade databaser på företags- och individnivå. Institutet för näringslivsforskning har byggt upp en omfattande databas som innehåller uppgifter om samtliga svenska företag under tre decennier. Dessa data är sammankopplade med registerinformation från Statistiska centralbyrån över hela Sveriges befolkning vilket gör att forskningsfrågorna på ett unikt sätt kan studeras i detalj och bidra med kunskap som har stora möjligheter att gagna det svenska näringslivets utveckling.